Malin Wikberg

Jag vaknade och gick på toaleten, kröp ner med älskligen igen och somnade om. Sedan vaknade jag av svaga tonar av julmusik. Jag hör mamma stöka om kring och lyssna på stämningsfull musik. Det var nog det bästa  uppvaknande man kan få så här års. Pappa är ute i skogen och letar julgran, mamma stökar om kring lite gran och min älskling vägrar vakna.

Jag tycker inte julen har förlorat sin charm, den har bara bytt betydelse sen man var liten. När man var liten handlade de om pirr i magen, jag smög upp varje kväll dagen före julafton och smögkikade på mamma och pappa när de lindade in paketen. Var alltid lika nervös över vad som skulle ligga i julstruman på morgonen, jag älskade den pirrande känslan.

Nu för tiden handlar det om att få och ge, vissa folk omkring sig hur mycket de betyder för en, och å umgås med de. Man behöver inte köpa massa julklappar, jag tycker att det är jätte mysigt och trevligt att leta på en klapp åt någon jag tycker om, linda in den och få ge bort något. Känslan av att få vara tillsammans med familjen, göra hemlagat godis, bröd och mat. Ställa upp lagomt mycket julsaker tillsammans och bara mysa.

Det här är första julen jag tycker ska bli kul sen några åt tillbaka, mamma var utbränd för några år sedan och det fick mig att hata julen. Hon var jämt så stressad över allt, allt måste göras och hon vägrade göra det hon klarade av, det gjorde att jag fick dåligt samvete och fick lov att ägna all min tid att hjälpa till och se till att mamma höll sig på benen. Något år efter det drog jg på min aneroxi, jag hatade allt som hade med mat att göra eller allt som man kunde stoppa i munen och svälja, jag klarade inte av att umgås med mycket folk. Och det är ju precis det som julen handlar om, umgås och äta gott.

Vad julen har för betydelse beror på hur man är uppväxt och hur man har det nu.