Känslor och tänkar överallt
ingen ordning i mitt liv längre, vaknade idag med huvudvärk och kunde inte hindra alla tanker om hur mitt liv ska se ut. Jag har alltid varit den som haft koll, iaf velat haft koll, inte lämna något till ödet.Det här med högskola, jag har tagit reda på så mycket som möjligt för att jag vill ha kött på benen när det väl gäller att välja. Det handlar inte om att jag ska välja nu, komma på vad jag vill bli, jag vill ha informationen för att känna mig trygg och göra framtiden enklare. Jag vill ha en plan för vad jag ska göra, jag är driven och ordnar det jag vill, jag ser till att det händer något. Jag kan inte vänta och se vad som händer, man måste vara driven för att nå upp till sina mål. Okej ja, jag rasar igenom ganska ofta, tappar fotfesta och ramlar ner. Men det beror på de höga krav jag ställer på mig själv, allt ifrån betyg till framtid, prestationer och ärlighet. Jag vill göra det bra i livet, jag vill ordna en ljusframtid till mig själv, jag vill att nära och kära ska kunna vara stolt över mig. Jag vill bara lyckas i livet.
Just nu känner jag mig utelämnad till ödet, vad ska min sommar bestå av? Vad i hela friden ska jag göra? Min plan/önskan var att få vakna på morgonen av solens strålar, smyga upp ur sägen utan att väcka min älskling, göra en mysig frukost och krypa ner i sägen igen, väcka honom med en kyss i pannan och hålla om min nyvakna varma kropp. Bara ligga och mysa och tycka livet är toppen, få älska någon och vara älskap av någon. (kanske väcka honom på ett mer uppskattat sätt ibland) Eller sätta det där med ett par skor i månaden i system, skulle inte det ha varit mysigt "älskling"? Tillbringa solens alla timmar på Tansen, sola och spela vollyboll eller iaf kolla på er. Ni gör mitt liv, eller gjorde mitt liv. Jag trivdes med er, allihoppa. Jag kommer sakna det liv jag önskar att jag hade, kommer sakna allt som borde vara i mitt liv, kommer sakna dig, dig min älskling.
Det livet är över, och förhoppningsviss kommer jag någon gång i mitt liv se tillbaka på det med ett stort leende på läpparna. Mitt problem är att jag inte vill träffa någon bättre än dig (även om det skulle finas någon) jag vill ha dig och det livet. Men som sagt det är över, livet går vidare. Jag tar studenten den här veckan och mitt liv ska börja, (det är iaf så alla vuxna säger) Jag har en underbar klass, skit vad jag kommer sakna skolan, skolan var mitt liv, B var mitt liv. Alltså två stora bitar i mitt liv är nu borta, snart borta. Sommaren kommer bestå av jobb, i G-bo (kan inte bli sämra med tanke på allt) Ska försöka överleva hela sommaren utan honom men ändå i hans by, JOBBIGT. Ska försöka få jobba mer, kanske umgås med vänner om de har tid, det är nästan 3 månader tills jag slipper den här jävla stan. Men jag ska klara av det.
Efter sommaren ska jag ta tag i mitt liv, jag ska kämpa mig igenom sommaren, kommer inte njuta det kommer vara en balansgång mellan liv och död men jag kan palla trycket. Början av sep åker jag och Elina til Indien i nästan 4 månader:D Livet börjar ny start. Kommer hem till jul, 22 dec. Ska fösöka få ett jobb tills dess, förhoppninsviss jobba hela jul och nyår. troligtviss ett jobb i falun i några månader efter det (vill flytta ifrån Falun och helvetet men inga pengar till lägenhet) Så blir nog falun ett tag, sen vill jag åka till USA i ett år, snäll låt mig åka. Det är min plan för de närmaste två året.
Jag har väl koll eller vad säger ni? Vad behöver man en pojkvän till?
Just nu känner jag mig utelämnad till ödet, vad ska min sommar bestå av? Vad i hela friden ska jag göra? Min plan/önskan var att få vakna på morgonen av solens strålar, smyga upp ur sägen utan att väcka min älskling, göra en mysig frukost och krypa ner i sägen igen, väcka honom med en kyss i pannan och hålla om min nyvakna varma kropp. Bara ligga och mysa och tycka livet är toppen, få älska någon och vara älskap av någon. (kanske väcka honom på ett mer uppskattat sätt ibland) Eller sätta det där med ett par skor i månaden i system, skulle inte det ha varit mysigt "älskling"? Tillbringa solens alla timmar på Tansen, sola och spela vollyboll eller iaf kolla på er. Ni gör mitt liv, eller gjorde mitt liv. Jag trivdes med er, allihoppa. Jag kommer sakna det liv jag önskar att jag hade, kommer sakna allt som borde vara i mitt liv, kommer sakna dig, dig min älskling.
Det livet är över, och förhoppningsviss kommer jag någon gång i mitt liv se tillbaka på det med ett stort leende på läpparna. Mitt problem är att jag inte vill träffa någon bättre än dig (även om det skulle finas någon) jag vill ha dig och det livet. Men som sagt det är över, livet går vidare. Jag tar studenten den här veckan och mitt liv ska börja, (det är iaf så alla vuxna säger) Jag har en underbar klass, skit vad jag kommer sakna skolan, skolan var mitt liv, B var mitt liv. Alltså två stora bitar i mitt liv är nu borta, snart borta. Sommaren kommer bestå av jobb, i G-bo (kan inte bli sämra med tanke på allt) Ska försöka överleva hela sommaren utan honom men ändå i hans by, JOBBIGT. Ska försöka få jobba mer, kanske umgås med vänner om de har tid, det är nästan 3 månader tills jag slipper den här jävla stan. Men jag ska klara av det.
Efter sommaren ska jag ta tag i mitt liv, jag ska kämpa mig igenom sommaren, kommer inte njuta det kommer vara en balansgång mellan liv och död men jag kan palla trycket. Början av sep åker jag och Elina til Indien i nästan 4 månader:D Livet börjar ny start. Kommer hem till jul, 22 dec. Ska fösöka få ett jobb tills dess, förhoppninsviss jobba hela jul och nyår. troligtviss ett jobb i falun i några månader efter det (vill flytta ifrån Falun och helvetet men inga pengar till lägenhet) Så blir nog falun ett tag, sen vill jag åka till USA i ett år, snäll låt mig åka. Det är min plan för de närmaste två året.
Jag har väl koll eller vad säger ni? Vad behöver man en pojkvän till?
Kommentarer
Trackback
