Sätt att gå vidare
Hur mycket jag än funderar kommer jag aldrig komma fram till hur människan fungerar, men trots det så forsätter jag tänka på saken.
Nu när jag låg i badet funderade jag på vart jag vill komma med att hoppa över måltider.
Kommer nog aldrig föstå mig på aneroxi men det är inte det det här handlar om.
Jag har inte aneroxi längre och inte haft på många år men en ätstörning kommer jag alltid ha
Ifs anser jag att alla människor föds med en ätstörning, visa med en större och andra med en mindre
Och visa utvecklar den till en kraftigare med tiden.
Hur som helst så funderar jag på vart just jag vill komma någon stans.
Då dök en tanke upp i mitt huvud, kärlek och mat är två av de viktigaste stenarna i en människas liv eller hur?
(Sånt man lärt sig i skolan, kärlek, mat och sömn eller vad det är är de tre viktigaste byggnadstenarna)
Eftersom kärleken är borta (såklart inte all utan bara en del) försöker jag nu övertala mig själv att om jag kan leva utan mat kan jag även leva utan den kärleken. Det är bara ett sätt för mig att tala om för mig själv att livet går vidare, det kvittar vad som händer på något konstigt sätt går livet vidare.
Det jag försöker säga är att det inte alltid är ett sjukligt beteende, alla har vi väl våra sätt för att komma igenom svåra perioder i livet.?
Nu när jag låg i badet funderade jag på vart jag vill komma med att hoppa över måltider.
Kommer nog aldrig föstå mig på aneroxi men det är inte det det här handlar om.
Jag har inte aneroxi längre och inte haft på många år men en ätstörning kommer jag alltid ha
Ifs anser jag att alla människor föds med en ätstörning, visa med en större och andra med en mindre
Och visa utvecklar den till en kraftigare med tiden.
Hur som helst så funderar jag på vart just jag vill komma någon stans.
Då dök en tanke upp i mitt huvud, kärlek och mat är två av de viktigaste stenarna i en människas liv eller hur?
(Sånt man lärt sig i skolan, kärlek, mat och sömn eller vad det är är de tre viktigaste byggnadstenarna)
Eftersom kärleken är borta (såklart inte all utan bara en del) försöker jag nu övertala mig själv att om jag kan leva utan mat kan jag även leva utan den kärleken. Det är bara ett sätt för mig att tala om för mig själv att livet går vidare, det kvittar vad som händer på något konstigt sätt går livet vidare.
Det jag försöker säga är att det inte alltid är ett sjukligt beteende, alla har vi väl våra sätt för att komma igenom svåra perioder i livet.?
Kommentarer
Trackback
